Sörby Rundloge
OM ÖSTGÖTSKA RUNDLOGAR
De första östgötska rundlogarna byggdes under 1890-talet på stora gårdar. Ett skäl att placera gårdens alla funktioner i en och samma byggnad, var myndigheternas krav på en minskad skogsanvändning. Genom att använda murverk och stolpkonstruktioner i högre utsträckning minskade skogsavverkningen ytterligare.
Svensk export av spannmål var utsatt för hård konkurrens från utlandet, främst från Nordamerika.
Det var de stora gårdarna som kunde avsätta spannmål för export. Min teori är att man hämtade inspiration från Nordamerika när det gällde att finna lösningar som kunde minska kostnaderna inom det svenska jordbruket. Genom att kunna minska sina arbetskostnader blev man mer konkurrenskraftig. Ett sätt att utnyttja arbetskraften bättre var att minska tiden det tog att förflytta sig mellan olika byggnader. Alltså kom man på att förlägga gårdens ekonomifunktioner i samma byggnad.
SÖRBY RUNDLOGES HISTORIK
Sörby under förhistorisk tid
Ett stort antal fornlämningar från stenåldern, bronsåldern och järnåldern finns runt omkring Sörby gamla bytomt. Detta tyder på tidiga bosättningar i trakten av Sörby.
Sörby medeltida by
Sörby by och kyrka finns omnämnt 1390. Av den lilla kyrkan finns numera endast grundstenarna kvar. Vid rivningen av kyrkan 1791 fann man en runsten i kyrkomuren. Runstenen finns bevarad på den gamla kyrkogården. Kyrkogården, som omger kyrkoruinen, används fortfarande för begravningar. Kyrkogården omges av äldre stenmurar.
Nuvarande bytomt med bebyggelse.
Av de fyra gårdarna som fanns inom den medeltida byn finns numera endast Sörby gård kvar. Det är
troligt att två andra gårdar utskiftades till Miskarp, väster om byn och till Sörstad söder om byn.
SÖRBY RUNDLOGE I MODERN TID
Mjölby kommun hade köpt in hela Sörby gård under 1960-talet i syfte att använda jordbruksmarken för senare bostadsproduktion. Kommunen styckade av och sålde mangårdsbyggnaden med bostadsflygel och behöll rundlogen, hönshuset och maskinhallen till jordbruksfastigheten. Marken
utarrenderades i väntan på framtida bostadsbyggande. Under 1980-talet hade mjölkproduktionen på gården upphört och byggnaderna användes i allt mindre utsträckning. Rundlogen härbärgerade en tid kor för lösdrift och byggnaden kom att påverkas mycket negativt av denna användning. Under 1980-talet försökte kommunen riva rundlogen, något som kom att bli ett allt mer besvärligt företag.
Frågan om byggnadsminnesförklaring hade så småningom väckts av Mjölby hembygdsförening. Under tiden länsstyrelsen utredde om rundlogen skulle byggnadsminnesförklaras, lade man ett interimistiskt rivningsförbud över rundlogen med omgivande byggnader.
RENOVERINGEN AV FASTIGHETEN MJÖLBY 40:9
Samtliga byggnader var 1992 i starkt förfall. Kommunen hade inte underhållit byggnaderna i och med att man avsåg att riva dem. Rundlogbyggnaden saknade väggar i rundlogens del mot öster och söder. Bjälklaget inklusive bjälkar över ladugården var uppruttet. Bärande trästomme i ladugård och rundloge var uppruttna i nederdelarna. Murarna i ladugården var söndervittrade och delvis nerfallna på insidan. Samtliga portar till byggnaden var sönderslagna eller skadade. Samtliga fönsterglas var sönderslagna.
Träfönster var uppruttna eller skadade av maskangrepp. Körbron var upprutten och saknade bjälkar
och trädäck. Golven i ladugården var uppbrutna och skadade. Det som var positivt med
rundlogebyggnaden var att dess tak var täckt av eternitskivor och att dessa hade skyddat byggnaden väl.