Mer om ...
ÖSTGÖTSKA RUNDLOGAR

Det var de stora gårdarna som använde många vagnar vid skörden och som behövde en stor lagervolym. Från rundkörningen i logen kastades sädesnekarna ner på golvet i logen och tröskningen kunde ta sin början. I Sörby fanns stora behållare för tröskad säd över stallet, troligen tillkomna i modern tid. Höskörden kunde förvaras över stall och ladugård, troligen fanns luckor över fodergångarna för nedkastning av hö till djuren.
Sättet att bygga rundlogar förekom endast på stora gårdar, från 1890-talet och fram till slutet av 1920-talet. Rundlogebyggnaden samlar gårdens ekonomifunktioner i en och samma byggnad och har dessutom en markant åttkantig avslutning. Drygt 40 rundlogar finns bevarade i Östergötland. Dessa är varierade i storlek, förekomst av dekorativa element samt med eller utan lanterniner. Gemensamt är den åttkantiga formen i ena änden, körbron i den andra änden samt körrampen genom hela byggnaden. Den åttkantiga delen brukar ha en diameter av 25 till 30 meter.

​

Vid besök i Nordamerika hade man säkert sett eller hört talas om de stora åttkantiga logar man här och var använde för att förvara hö och spannmål i. Man kopierade den åttkantiga formen och införde en lång körramp genom byggnaden. Rundkörningen i logdelen gjorde att flera vagnar med skördat hö eller spannmål samtidigt kunde vistas i byggnaden, samt att urlastning av skörden kunde ske oberoende av respektive vagnar.